lördag 30 november 2013

Jag tänker leva fullt ut

Skribent: Pia Ejeklint
 Tema: Att leva livet - inte bara överleva
Redaktör: Jessica Ahlbom

Det handlar mycket om att överleva, om att ta en dag eller bara en stund i taget och överleva just då. Det handlar mycket om att överleva allt det som känns svårt, ångest eller vad än det kan vara. Det handlar om att överleva pinsamma situationer och tråkiga stunder. Livet handlar mycket om att överleva men man får inte glömma bort att leva emellanåt, för om man inte lever också så tror jag inte att man orkar överleva de där andra stunderna heller.
Mitt liv har de senaste tio åren handlat väldigt mycket om att överleva min ångest, dag för dag, timme för timme. Men jag har levt också, haft bra stunder där livet verkligen varit underbart. Jag tror att jag tack vare att familj och vänner hjälpt till att hålla mig levande har orkat stå ut och överleva när det varit tungt.
Nu skulle jag säga att jag lever mer än jag överlever men det är en bit kvar tills jag lever fullt ut, men jag är på god väg! Sedan tror jag i och för sig att man alltid kommer ha kvar dessa stunder där man måste överleva, ta sig igenom. Det gäller nog för alla. Men mitt mål är att ta mig ur min sjukdom och leva fullt ut, inte bara överleva.

torsdag 28 november 2013

Jag överlever inte bara, jag LEVER!

Skribent: Jessica Ahlbom
Tema: Att leva livet - inte bara överleva
Redaktör: Jessica Ahlbom

När jag bara överlevde kretsade mitt liv kring den enkla tanken: Jag skulle överleva. All min tid, ork och energi var jag tvungen att lägga på den enkla saken som att överleva dagen, veckan, månaden, året. Jag hade inte orken att göra någonting annat än att ta mig igenom dagen. Jag sprang på psykologsamtal och läkarmöten hela dagarna, och det var i princip mitt liv. Jag hade inte tid att göra någonting annat, och helt ärligt så orkade jag inte göra något annat heller.
Men så kom en dag, egentligen var det en helt vanlig dag, när någonting hände. Jag planerade att träffa en vän några dagar senare. Då slog det mig, jag hade planerat någonting som inte var ett psykologsamtal! Det hade inte hänt mig på länge. Men på något sätt blev det en vändpunkt. Förvisso skulle det dröja en tid innan jag gjorde upp fler planer, men allt eftersom tiden gick kom jag på mig själv med att planera saker som låg framför mig, och som inte hade med min behandling att göra.
För mig kom den största skillnaden när jag började planera saker som låg en bit i framtiden, och speciellt saker som jag kunde se fram emot. Istället för att planera saker som jag var tvungen att göra, planerade jag in saker som jag själv ville göra och som jag själv mådde bra av. Roliga saker, sådant som folk ofta tar för givet. Ta en fika efter skolan, träffa vännerna och bara umgås, gå på konsert eller ta en picknick i parken. Små saker, men som gjorde en otrolig skillnad, eftersom det var sådant som jag inte hade upplevt på länge.
För mig handlar livet om att göra det som man själv tycker är roligt, och sådant som man själv mår bra av. Man kan inte bara lägga all sin tid och energi på sådant som man måste göra, man måste kunna leva lite samtidigt.
När man mår som värst är oftast det viktigaste att man klarar av att överleva. Men när du har överlevt länge, testa att leva. Bestäm att du ska fika med en vän, för en sådan liten sak kan göra en stor skillnad i hur du mår.
Men hur gör man då för att leva livet istället för att överleva? Jag har inget bra svar på den frågan. Men jag tror att en stor del ligger i att hitta tiden och framför allt orken att göra sådant som man själv mår bra av och som man själv vill göra. Det är ett steg i rätt riktning, och även om det inte märks på en gång kommer det förmodligen att göra dig gladare och att du mår lite bättre. Och det är väl det som allt handlar om egentligen, eller hur? Att du ska må så bra som möjligt och vara så glad som du bara kan. Och självklart, att leva livet.
Sen jag började leva livet, har jag verkligen levt. Jag gjorde en lista på saker jag ville göra och uppleva, och jag har prickat av sak efter sak. I början var det enkla saker, som att ta en promenad i skogen och lyssna på musik som jag älskar. Ta en fika med en vän. Allt eftersom jag klarade av de enklare sakerna, planerade jag in större saker, och innan jag visste ordet av hade jag planerat en resa till London med en god vän. Efter den resan kände jag att jag lever livet. Jag spenderade så lång tid med att bara överleva, att jag missade så mycket tid som jag kunde ha lagt på att leva livet.
Det är skrämmande att gå från det trygga till det nya och osäkra. Men jag kan lova, det är värt det. För när du vågar släppa taget om det sjuka och vågar leva livet fullt ut, kommer du aldrig att vilja gå tillbaka. Det finns så mycket som du kan se, göra och uppleva. Världen väntar på att du ska se den. Världen, och alla fantastiska äventyr väntar på dig. Vad väntar du på? Våga leva livet och ta hand om dig!

Varma kramar, 
Jessica

tisdag 26 november 2013

Veckans tema: Att leva livet - inte bara överleva

Skribent: Jessica Ahlbom
Tema: Att leva livet - inte bara överleva
Redaktör: Jessica Ahlbom
Hej alla fina!
Hoppas ni har det bra. Den här veckans tema kommer att vara "Att leva livet - inte bara överleva". Jag har alltid sett en skillnad på att överleva och på att leva livet. Det är inte samma sak att hålla sig vid liv som att verkligen leva. Så den här veckan ska vi fokusera på att leva livet, och inte bara överleva! Har du några tankar, minnen eller känslor om att leva livet kontra överleva det? Hur gör du för att verkligen leva livet? Vad längtar du efter att göra när du har överlevt, och kan börja leva på riktigt?
Jag ser fram emot att läsa era texter och tankar om veckans tema! Adressen är som alltid blogg@shedo.se
Ta hand om er!

Varma kramar, 
Jessica

söndag 24 november 2013

Mina löpskor

Skribent: Johanna Rasmussen
 Tema: Det viktigaste i mitt liv
 Redaktör: Jessica Andersson

Bland träden fungerar min kropp
bland träden är det inte viktigt vad jag väger och den sargade huden står inte i vägen för något som jag vill
det enda som är viktigt är att jag kan vara i rörelse, att
hjärtat fortfarande slår, hjärtat och andningen är min motor i symbios och lemmarna bara följer rytmiskt, 
huvudet är min kartcentral, bedömer vägen, långa och korta hopp över stenar och vatten, navigerar
bland träden
Varje del i kroppen fungerar och fyller en funktion
det enda som är viktigt är att jag kan ta mig framåt
vig och stark
hjärta andning hjärta andning är mitt mantra
andra tankar tystnar
men sinnena fylls
öronen av ro och tystnad
för ögonen öppnas nya utmaningar som belyses av sneda strålar av ljus och dimmas av fukten från mossmarken
jag stryker över stammar och luktar på bark

Jag stannar på toppen av ett berg och ser rutor av skog och gärden, gårdar och hagmark som jag lämnat långt nedanför mig

i skogen får huvudet vila från intryck, endast mjuka toner av kronor, sus och hoande sluter om
Och min kropp
bara finns, den är stark och den
fungerar

lördag 23 november 2013

Dig och mig och alla andra

Skribent: Jessica Andersson
 Tema: Det viktigaste i mitt liv
 Redaktör: Jessica Andersson

Jag har så mycket som är viktigt i mitt liv. Saker och människor som jag varken skulle vilja eller kunna leva utan. Hade jag inte haft så mycket att leva för, så hade jag antagligen inte levt idag. Jag känner mig nästan bortskämd ibland. För att jag har min familj som bryr sig så, för att jag har få - men sanna vänner, för att jag har så många bloggläsare som hejar på mig, för att jag har välgörenhetsprojekt som jag lever för. Att hjälpa andra är någonting som är en stor del av mig, vilket betyder att det är viktigt och att jag inte skulle vara densamma om jag tvingades leva utan det.

När man får frågan "vad är viktigt i ditt liv?" så tänker man ofta på allt det man har runt omkring sig. Det man inte tänker på men som kanske borde vara det viktigaste svaret är: Du. Jag. Vi är viktigast i våra egna liv. För utan dig och mig och alla andra skulle våra liv inte finnas. Och finns inte Du - då kan heller ingen annan vara viktig i Ditt liv. Jag tror att det ofta är lättare att fokusera på andra, att inte tänka så mycket på sig själv. Att göra andra till lags vart man än är.

Jag önskar att jag och många andra blev bättre på att tänka på oss själva. Vad vi vill och mår bra utav. Svårt att förändra - men värt att tänka på.

torsdag 21 november 2013

Min familj

Skribent: Pia Ejeklint
 Tema: Det viktigaste i mitt liv
 Redaktör: Jessica Andersson

Ni är det viktigaste för mig
för att ni alltid finns där
för att ni stöttar och hjälper
dag som natt
timme ut och timme in
Utan er hade jag nog inte orkat
inte viljat
inte funnits
Jag hade inte orkat stå
om ni inte stod bredvid
Jag hade inte orkat gå
om ni inte gick bredvid
höll min hand
och älskade mig så som ni gör
Tack vare er så både står jag och går jag
Tack vare er så andas jag
och kämpar vidare
varje dag

Tack för att ni finns
Ni är det viktigaste i mitt liv
Jag älskar er

Er Pia

måndag 18 november 2013

Veckans tema: Det viktigaste i mitt liv

Skribent: Jessica Andersson
 Tema: Det viktigaste i mitt liv
 Redaktör: Jessica Andersson

Hej vänner! Jag hoppas att ni har det bra. Det har varit en veckas paus här på bloggen men nu är vi tillbaka som vanligt. Den här veckan är temat "Det viktigaste i mitt liv". Jag tror att vi alla har saker som vi uppskattar och som vi inte vill mista. Den här veckan vill jag gärna läsa om vad som är viktig i just ditt liv, och gärna varför. Det kan vara en text, en person, ett djur, en blogg - ja, vad som helst, och flera saker också! Adressen är som vanligt blogg@shedo.se

Jag hoppas att vi hörs! Kram kram kram.

lördag 9 november 2013

Till mitt 16-åriga jag

Skribent: Jessica Ahlbom
Tema: Brevet till mig själv
Redaktör: Jessica Ahlbom

Hej Jessica. 
Nu är du 16 år, och förmodligen befinner du dig just nu på botten. Allt känns bara mörkt, och du är övertygad om att det inte finns någon utväg eller möjlighet till förbättring. Just nu är du nog som sjukast och mår absolut värst. Jag vet att du inte orkar göra någonting, träffa någon eller ens prata med någon. Jag vet att det är jobbigt.
Jag vet också att det kommer bli bättre. Även om det känns omöjligt just nu, så kommer du kommer tillbaka på banan igen. Du kommer behöva ge upp det du älskar mest av allt, simningen, men du kommer att hitta tillbaka. Du kommer träffa en fantastisk psykolog som kommer hjälpa dig att komma in på en behandling som hjälper. Där kommer du träffa fantastiska människor, både behandlare och patienter. Du kommer ta studenten, även om det känns omöjligt. Du kommer få ett jobb där du har fantastiska kollegor. Du kommer till och med att börja läsa på högskola. Vem hade kunnat ana det, nu när du är 16 år och allt känns omöjligt?
Det jag vill säga dig Jessica är det här, ge inte upp! Om du bara visste alla fantastiska saker som väntar dig i framtiden, skulle du inte ens tänka tanken på att ge upp. Du kommer klara det, och du kommer använda dina kunskaper för att hjälpa andra. Det kommer att vara tungt och det kommer att vara jobbigt. Du kommer skrika, gråta, hata dina föräldrar och bråka med fler människor än du kommer att kunna hålla koll på. Men det kommer i slutändan att vara värt det. Dina vänner kommer aldrig att lämna dig, oavsett vad du tror och hur många gånger ni bråkar. Du kommer älska dina föräldrar och vara tacksam för allt de har gjort för dig. Du kommer älska dina vänner och dina nära mer och mer, ju friskare du blir. Ju mer de hjälper dig, desto närmare kommer ni att komma varandra. Du kommer att springa upp för den otroligt jobbiga uppförsbacken som det är att bli frisk igen. Du kommer att ramla omkull fler gånger än du orkar räkna och hålla koll på. Men du kommer alltid att resa dig, och i slutändan kommer du att ha besegrat den. Du kommer stå på toppen, starkare än någonsin tidigare.
Ge inte upp tjejen. Du är starkare än du tror, och du klarar av mer än vad du anar. Framtiden är ljus, och det kommer bli så mycket bättre. I slutändan kommer det att vara värt det. Ta hand om dig
Varma kramar
Jessica, 21 år

måndag 4 november 2013

Veckans tema: Brevet till mig själv

Skribent: Jessica Ahlbom
Tema: Brevet till mig själv
Redaktör: Jessica Ahlbom

Hej alla fina ni!
Hoppas att ni har det bra där ute i kylan. Den här veckan tänkte jag att vi ska skriva brev! Och det är inte vilket slags brev som helst, utan det är ett brev till dig själv. Kanske kan det vara ett brev som du skulle vilja skicka till den du en gång var, precis när du blev sjuk, och berätta hur bra det går nu, och att det blir bättre? Eller kanske ett brev till dig själv i framtiden, så att du ska kunna titta tillbaka och se hur långt du har kommit? Eller kanske bara ett peppbrev där du skriver hur fantastisk, underbar och stark du är! Bara din fantasi sätter gränserna!
Jag vill gärna läsa era brev till er själva, och självklart även publicera dem här på bloggen. Skicka gärna in dem till mig, så lägger jag ut dem här. Adressen är precis som alltid blogg@shedo.se

Varma kramar, 
Jessica

söndag 3 november 2013

En text som betyder något

Skribent: Anneli
 Tema: Kloka ord
 Redaktör: Jessica Andersson

En viktig text för Anneli har varit låtet Lean me on av Bill Withers. Nu ska ni få läsa den fina texten och höra Annelis tankar om ensamhet, livet och låten.

Sometimes in our lives
we all have pain
we all have sorrow
but if we are wise
we know that there's always tomorrow

Lean on me!
when you're not strong
and I'll be your friend
I'll help you carry on
for it won't be long
'till I'm gonna need
somebody to lean on

Please!
swallow your pride
if I have things
you need to borrow
for no one can fill
those of your needs
that you wont let show

just call on me brother
when you need a hand
we all need somebody to lean on!
I just might have a problem that you'll understand
we all need somebody to lean on!




Vi behöver alla någon som vi kan lita på, någon som lyssnar, någon man kan skratta med. För några veckor sedan läste jag i Metro att var sjunde svensk saknar en nära vän. Alla människor är värda omtanke, kärlek och vänskap. Jag tycker att denna låt är väldigt fin och bra, ensam är inte alltid starkast. Det är väldigt svårt att bära hela värden på sina axlar, allt känns lättare om man har någon person som man kan prata med. Många lever och lider i det tysta och vågar inte berätta sina tyngsta hemligheter för någon. Alla människor är värdefulla och förtjänar fina vänner.
.
Första gången jag hörde denna låt var i åttonde klass, jag hade vänner, men vi var inte så nära varandra. Jag var mobbad i skolan, mådde psykiskt dåligt, kämpade mot dyslexin, en av mina hemligheter var att jag hade så svårt att förstå ibland, så svårt att hänga med. Alla fattade förutom jag. Nu har jag nära vänner som jag verkligen kan lita på. 

fredag 1 november 2013

Tre tänkvärda

Skribent: Jessica Andersson
 Tema: Kloka ord
 Redaktör: Jessica Andersson


"Var inte rädd för skuggor. De innebär helt enkelt att det finns ljus i närheten"  - Ruth E. Renkel

"Slösa inte bort tiden med att stressa upp dig över saker du inte kan förändra" - Okänd

"Livet är som att cykla. För att hålla balansen måste du fortsätta framåt" - Albert Einstein