Tema: vårkänslor

Skribent: Emelie Jonsson
 Tema: Vårkänslor
 Redaktör: Emelie Jonsson

I helgen nu som varit har det nog i så gott som hela landet varit en stor försmak av våren.
Jag har i alla fall suttit ute vid solväggen och njutit av varje solstråle som kom mot mitt ansikte.

Vad är vårtecken för dig? & vad är vårkänslor?

Jag vill gärna ha in era tankar kring detta med våren.
Har du någon text om vårkänslor, eller har du tagit en bild som är ett vårtecken för dig?

Allt är välkommet inom temat: Vårkänslor och ni kan då skicka in till shedo.blogg@gmail.com
Jag kommer senare i veckan att dela med mig av mina vårkänslor och vårtecken.

Ljus och värme till er.

Att våga öppna sig

Skribent: Yasmine Ejner Lind
Tema: att beröra, att bli berörd
Redaktör: Yasmine Ejner Lind

Foto: Y. Ejner Lind 2010

Jag har under alla mina levnadsår träffat en mängd fascinerande, gripande människor med historier som berört, som många lämnat starka spår. Människor som fått mig att le, människor som fått mig att gråta, människor som fått mig att backa bakåt och tänka efter. Människor som spridit ljus, människor som överlevt, människor som kunnat behålla sin gnista. Många av dessa har jag utvecklats ifrån och släppt taget om. Många har bara funnits under korta bitar av livet. Många är idag mina vänner. Det som löper som en tråd igenom alla dessa, är att jag lagt dem på minnet. Även om det bleknat med tiden.

Jag tycker ordet beröra är en väldigt viktig del i mycket. Mina favoritfilmer är alla filmer som gripit tag om mig, av de böcker jag läst har jag främst fattat tycke för de som krupit in på mitt inre, och den mesta musiken jag lyssnar på har alla en stor påverkan på mitt hjärta. Jag älskar att bli berörd. Från den tår som sakta kröp ned över min kind, det där året då jag satt på änglamorbrors sjukhussäng med vetskapen att jag aldrig mer skulle få se honom på jorden. Och de leenden jag fått ta del av då jag öppnat det innersta av min själ, till människor som tagit min hand och sagt "jag förstår". Till den värmen jag känner varje gång någon jag älskar kramar om mig och jag känner hur jag är älskad tillbaka. Ord, kroppsspråk och bilder som skakat om mig och omfamnat min själ; tankar i huvudet som alltid leder tillbaks till något vackert. Hur glädjefullt eller sorgsamt det än varit.

När jag skriver, sjunger eller talar vill jag alltid att det ska finnas en substans, en känsla i det jag säger. Tomma ord och kalla skal skrämmer mig. Hellre än tår än ett robotaktigt leende. Det finns så mycket känsla i vår värld. Jag vill möta den, även om jag ska tvingas ta emot det mest fruktansvärda då jag släpper min gard. Jag öppnar mig. Det jag möter, får jag möta, och för första gången vågar jag. För att verkligen få känna den berusning du känner av ett innerligt skratt, måste du våga omfamna det som skrämmer dig mest. Du måste öppna dig och släppa rädslan, för att verkligen våga beröras.

Och vet du - jag tror att det är värt det.

Foto: Y. Ejner Lind 2011

Värme och kärlek, Yasmine

Berörande inom media

Skribent: Yasmine Ejner Lind
Tema: att beröra, att bli berörd
Redaktör: Yasmine Ejner Lind

För att spinna vidare på ämnet "att beröra" tänkte jag berätta om några lättillgängliga inslag i media, jag blivit berörd över. Både film, läsning och musik. Jag stannar kvar i det faktum att det handlar om ätstörningar och självskadebeteende, och tänker utifrån det visa något jag blivit väldigt berörd över. Nu börjar vi!

FILM: älska mig

Foto: google.se

Älska mig är en film jag kom över för ett bra tag sen, genom en länk till youtube. Det är Ronnie Brolin som producerat filmen och beskriver den så här; "filmen handlar om 15-åriga Alice som inte blir accepterad för den hon är, och om Josse som inte vågar bry sig trots att hon egentligen vill."


Filmens tema handlar om mobbing och hur fel det kan gå i och med att vassa ord förs vidare från en osäker människa till mobbingens offer. Jag kände en stark koppling till filmen och vet hur ord kan såra, och hur livet i och med det kan bli ett rent helvete. Den handlar om vänskap och döden... men framför allt om livet, och vägen tillbaka. Många som idag lider av psykisk ohälsa har på ett eller annat sätt blivit utsatt för känslomässig eller fysisk misshandel, och jag tyckte därför den oerhört gripande filmen, passade in här.


Du kan se den - här.

BOK: 14 år till salu

Foto: google.se

14 år till salu, är en viktig och angelägen bok om 14-åriga Tessan. Hon bor i en mellansvensk stad tillsammans med mamma, pappa och syskon. Hon läser i grundskolan, och livet fungerar bra. Men så en kväll kommer allt till sin spets. Tessan blir våldtagen. Hon värjer undan oroliga blickar och berättar ingenting, istället tar hon på sig skulden. Detta leder till att hon går med på att sälja sex tillsammans med en vän, vågat men försiktigt. Det tar inte slut där. Tessan fortsätter i jakt på bekräftelse att använda sex som ett självskadebeteende, och dras in i en ond cirkel av självförnedring och misshandel.

Boken handlar om att självskadebeteende inte behöver synas direkt på kroppen. Det finns dussintals sätt att skada sig själv på, ett utav dem är den självförnedring du utsätter dig för då du använder sex som självmisshandel. En väldigt farlig, och tabubelagd del av en svår problematik.

Jag erkänner, jag grät då jag läste boken. Den grep tag om mig och ruskade om mig, och jag har sällan förut blivit så tagen av en bok. Jag lider med Tessan och hennes skuld, som är helt obefogad enligt den som sitter med bok i handen i soffan. Men för henne var den verklighet.

Du kan köpa boken på adlibris, här.

MUSIK: Underbar med Fronda

"Artisten Fronda släpper låten och videon 'Underbar' i samarbete med Riksföreningen Anorexi/Bulimi-kontakt, för att väcka en debatt i ämnet ätstörningar. Hälften av intäkterna för låten går direkt till riksföreningen."

Underbar är en - underbar - men oerhört tragisk låt och video om livet med ätstörningar, självskadebeteende och ett tärande självförakt. I videon får du se en sjuttonårig tjej som lever som osynlig i skolan, ingen ser samtidigt som att blickarna "är som knivhugg i låren" (som Fronda beskriver det). Detta gör att hon börjar skada sig och använda mat som ett sätt att få kontroll på tillvaron. Jag drogs med i Frondas sätt att beskriva sjukdomen, och i den sjuttonåriga tjejens trasiga tillvaro. I slutet grät jag, och jag är nog inte ensam.

Jag lägger upp länken till videon här och lämnar inlägget med lyriken till låten:

Okej.. Sann historia.. Yeah.

Hon var sjutton år, 45 kilo lätt, skinn och ben
Men spegeln äter upp det positiva som hon ser
Lämna mig ifred för jag orkar inte mer
Två, fingrar i halsen - hostar upp mina problem

så, spottar ut skam, hon lever med en fiende
lever med en nattsvart känsla så vidrig, men
Känns som döden knackar på när man är ensam
Jag skär mig själv för att rymma ifrån den känslan

Tänk dig en massa människor som samlas runt dig
och pekar ut alla dina fel som ett mönster
Därför stannar jag hemma, låser in mig på rummet
det känns lite tryggare - världen genom mitt fönster.

Har dåligt med pengar, kan inte följa trenderna
och gör man inte det så försvinner de flesta vännerna
sömnlös, hoppet hoppade av
första chansen det fick så jag mår botten idag.

Ref:
Du är vacker som du är, du måste vara som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel hur världen är idag
Knyt båda nävarna och fokusera på nåt bra
för innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Har en farsa som är världens största egoist
Han blev kär i alkoholen, tar familjen sist
Jag skulle vilja säga att jag inte bryr mig ett piss
En ensam fågel som bär på tok för stor kvist.

Våra liv kan kännas tomma och iscensatta
tänk om vi redan är döda, här istället vi straffas
det äter upp mig inifrån, självkänslan
ligger i respirator så skadad och väntar

Den positiva lilla tjejen är försvunnen
Blicken är tom, kapitel 17 är ba' mörker
Varför spelar spegeln ett spel mot mig?
Varför gråter livet, när döden alltid ler mot mig?

Hur ska jag bete mig i sociala sammanhang,
när kroppen har panik och hjärnan vill spela på samma band?
Jag hatar att jag hatar mig, är trött på att vara trött,
ensamheten förför mig varje dag jag kliver upp

(Ref)

Det känns som första dagen i skolan ja, fast varje dag
nervositeten kidnappar min mage fram och tillbaks
om jag kunde lita på mig själv och sluta söka svar
då kanske ni skulle se mig som någon som var lika bra

en osynlig 17-åring vore allas dröm
men inte på det sättet det skeppet har gått på grund
låt mig inte sitta själv idag igen
låt mig inte möta mina tankar som följer mig hem

blickarna i korridoren är som knivhugg i låren
det är sånt som får mig att överväga resan till båren
tonåren, som skulle vara något bra
varför flyttar de på mig när mobbarna får vara kvar?

Men jag förstår dem, det måste vara mitt fel
det måste va' mitt äckliga jag som sätter mig i spel
det finns ingenting som går upp, allting går ner
bäst jag smyger in på rummet och skriver mitt brev.

(Ref)


Värme och kärlek, Yasmine

Min älskade Morfar

Skribent: Emelie Jonsson
Tema: att beröra, att bli berörd
Redaktör: Yasmine Ejner Lind

Foto: älskade Morfar

När jag läste meningen ”Vad som helst kan beröra. Det kan vara något sorgligt, något vackert, något gripande, något glädjande” så tänkte jag direkt på min Morfar.

Nu i skrivandets stund är det en månad sedan som han försvann från jordelivet.
En tid som har både känts olidligt lång, men ändå kan jag inte förstå att det redan har gått en månad.

Vart vill jag komma med det här inlägget då, undrar ni säkert. Jo, det jag vill få ut i denna text är hur min Morfar har berört mig, och hur den här tiden efter att han dog varit för mig.

Det går egentligen inte att beskriva med ord hur mycket han har betytt för mig – man kan nästan säga att Mormor och Morfar har varit lite som extra-föräldrar. Det var där jag var istället för att gå på fritids när jag var liten. Det var hos dem jag tillbringade en stor del av hela min barndom. Och det var ju så lätt att bara springa ner eftersom vi bodde grannar tills jag var femton år.

Men nu. Nu är Morfar borta, och det gör så ont när jag tänker på att jag inte får uppleva mer utflykter och höra hans historier längre. Att inte få krama om honom. Att inte kunna fråga om saker han ofta hade svaret på.

Men det som berör mig djupt i hjärtat är de minnen som jag bär på. Som jag faktiskt har kvar sedan alla åren. Att jag har fått 22 år med min Morfar – det är något jag kan glädjas åt även fast det just nu är svårt att se det positiva när sorgen är som starkast.

Det som också berörde mig var begravningen. Det var en fin stund, men med många tårar och en stor saknad. Men det var något under den stunden som fick mig att känna ett lugn. Det var ett fint avslut på Morfars liv. Om jag får tro, så tror jag att Morfar satt längst bak i kapellet och vakade över oss och tackade för att det blev ett fint avslut – och med hans favoritlåt som också där berörde mig. Jag gråter tårar så fort jag lyssnar på låtarna som betydde något för min finaste Morfar. Och sedan psalmen ”Blott en dag” är så vacker. Så fridfull. Så berörande.

Foto: text av Dan Andersson, ClipArt

Med det här inlägget vill jag avsluta med att säga;
MORFAR, jag älskar och saknar dig. Du kommer alltid vara närmast mitt hjärta. Alltid.

Tack Emelie för den djupt berörande texten om din Morfar. Jag tror också han var med er i kyrkan, och var väldigt tacksam för ert fina avslut. Att förlora någon nära är bland det svåraste vi går igenom här på jorden - men jag är glad att vi fick ta del av din väldigt vackra och starka berättelse om din Morfar. 

Värme och kärlek

Tema: att beröra, att bli berörd

Skribent: Yasmine Ejner Lind
Tema: att beröra, att bli berörd
Redaktör: Yasmine Ejner Lind

En ensam tagg skaver i hjärtat, kanske ångestfyllt, kanske sorgset, kanske lättat. Eller så faller helt plötsligt taggen bort. En total stillhet och vacker öppenhet, all fokus på det som drar blicken till sig, eller kanske även själen... Fjärilar som först ihärdigt fladdrar i magen, och sedan upphör dem och slår sig ned för att få ta del av mittpunkten. En klump i halsen, spända händer, eller spänningar som släpper. En tår klättrar försiktigt ned över kinden samtidigt som ett himlastormande leende bryter ut. Något man aldrig kommer glömma, det har redan etsat sig fast i minnescentret. 


Att bli berörd. Att vara med om något man inte kan släppa.
En film.
En bok.
Ett musikstycke.
En dikt.
En tanke.
En fras.
En bild.
En historia.
En beröring.
Vad som helst kan beröra. Det kan vara något sorgligt, något vackert, något gripande, något glädjande.
Få tårarna att rinna, eller hjärtat att bulta.


Vad är det finaste någon kan säga till dig


Jag behöver inte fundera länge. Att få höra av en människa att man berör omgivningen, det är det vackraste jag har fått höra. En känsla av att finnas, att lämna spår. Att alltid vara. För att det man står för berör.
Alla har något som berör.
De flesta har blivit riktigt berörda.

I denna vecka tänkte jag ta itu med ordet beröra.
Vad berör dig?
Har du något annat att berätta under ämnet "beröra"?
Skriv då till shedo.blogg@gmail.com <--

Värme och berörande kärlek, Yasmine

Gretchen Rubins "The Happiness Project"

Skribent: Linda Nihlén
 Tema: Glädje 
Redaktör: Linda Nihlén

Gretchen Rubin är kvinnan bakom boken "The Happiness Project". Hon har delat med sig av några tips på sin blogg om hur man blir gladare. 
Vid första anblicken av hennes tips tyckte jag att de var lite fåniga, men ju mer jag funderade desto bättre blev dem. Så här kommer en sammanfattning översatt till svenska. Bild: http://breastcancerbydrruddy.com/

Kroppen
Energi
Energi är en förutsättning för glädje. Du behöver 7-9 timmars sömn varje natt. Rör på dig en liten stund varje dag, en tio minuters snabb promenad räcker. Om du varken har sovit eller hinner träna - hoppa upp och ner en stund, det hjälper.
Lugn
Är det ordning runt omkring dig så är det lättare att ha ordning inuti. Det löser inte dina problem men det gör det en hel del lättare att få översikt. Om något tar mindre än en minut att göra (svara på ett mail, plocka undan en kaffekopp, stäng en skåplucka) så gör det direkt. Om du bara har tid eller energi att göra en sak för ordningen så bädda sängen, det går snabbt och gör mycket för ett rum.
Försök att lära känna din kropp och ge den tillfredsställelse - goda lukter och smaker, fina upplevelser. Ta hand om din kropp. Om du är lite hungrig så är något litet, är du småtrött ta en powernap, fryser du en aning så ta på dig en tröja.

Sinnet
Självkännedom
Lär känna dig själv. Ta reda på vad som gör dig glad, stressad och lugn. Tro inte att du måste må bra av något för att andra gör det. Skriv ner vad du tycker om och gör det ofta.
Hitta goda förebilder
Leta efter människor, verkliga eller påhittade, som är som du vill vara. Titta på deras beteenden, fundera på hur de skulle handla om de levde ditt liv.
Ta dig tid
Har du för mycket att göra för att vara glad? Bestäm dig för att bara fylla ditt liv med saker som gör dig glad - då har du inte tid med något annat.

Vad tror ni? Kanske värt att fundera lite på. Nu sitter tipsen på kylen i mitt kollektiv och mina medboende tycks uppskatta dem. Hoppas att ni också gör det!

Ljus Linda

Kay Pollak: Glädje är människans naturliga tillstånd.

Skribent: Linda Nihlén
 Tema: Glädje
 Redaktör: Linda Nihlén

Kay Pollak är folkets glädjeprofessor. Hans böcker, föreläsningar och filmer är vitt spridda i Sverige. På sin hemsida ler han stort på alla bilder.

Bild: talarforum.se

– När man är lycklig finns bara nuet, ingen dåtid eller framtid. 

Kay Pollak är säker. Han är säker på att alla människor kan bli lyckliga och att man kan påverka sina känslor. 

– Som Nelson Mandela sa: Det finns ingen situation som är så hemsk att du inte kan välja en tanke som gör att du mår något lite bättre. 

Människan som sitter fast i negativa bilder av sig själv. Kedjad av samhällets bojor som hon har gjort till sina egna. Kay Pollak har varit där och gått 

– Jag tror att alla känner igen sig, känslan av att inte vara ”good enough”. Jag hade själv den bilden ganska länge till jag förstod att den kom utifrån. Att den var lagd på mig av andra människor. 

Kay Pollak började ifrågasätta. 

– Jag frågade mig själv ”Kay, är du verkligen helt säker på det?”, ”är du verkligen helt tvärsäker på att du inte duger som du är?” och jag kunde inte svara ja.

Ett ifrågasättande som ledde vidare. 

– Jag insåg att så länge man tror det, att man inte är bra nog, så kan man aldrig ta emot uppskattning. 

Han upptäckte också att varje gång han försökte bejaka sig själv så stötte han på motstånd. Motstånd från sig själv. 

– Det är en märklig trossats som finns i många människor sedan lång tid tillbaka i sverige. Att om man älskar sig själv så förväntar kommer olyckan.

Kay Pollak menar att en känsla av eget värde ofta följs av en rädsla. En rädsla för att lyckliga tankar bringar olycka. Han säger att människan inte har lärt sig att bejaka sin egen storhet. 

– Det är en galen tanke och den går att ändra, men man måste bli medveten om den först. Han tror att en förutsättning för glädje är att börja ifrågasätta negativa tankar. Fråga om tankarna är sanna. 

– Man kan göra mycket i det lilla. En dag när allt känns kolsvart kan man till exempel rikta sina tankar mot det som man är tacksam över. Det räcker långt. 

Kay Pollaks tre nycklar: 

1. Ändrade tankar ger ändrade känslor. 

– Du väljer dina tankar och reaktioner. Fundera på vem du vill vara i svåra situationer. 

2. Det är bara du som kan förändra dina tankar och känslor.

– Ingen annan kan ändra dina negativa tankar om dig själv. Det spelar ingen roll vad andra säger, arbetet sker i dig. 

3. Ifrågasätt dina negativa tankar. 

– Är du verkligen hundra procent säker på att den negativa tanken är sann? Om inte – varför acceptera den?  

Bild: virtualwellness.se

Glädje

Skribent: Linda Nihlén
Tema: Glädje
Redaktör: Linda Nihlén

Nationalencyklopedin: 
Känsla av upprymdhet och tillfredsställelse vanligen över något som inträffat.
Wikipedia: 
Glädje är ett känslotillstånd av tillfredsställdhet. När man är glad är man lycklig eller road,  en positiv känsla. 


Veckans tema är alltså glädje. Men hur blir man glad och kan alla vara lika glada? Jag har spritt ut mina känselspröt och hittat några experter inom ämnet. 
Imorgon, torsdag, pratar SHEDObloggen med Kay Pollak - författare, filmregissör och föreläsare. 
På lördag serveras lite handfasta tips från Gretchen Rubin som har skrivit boken "The Happiness Project". 
Så håll till godo. 


Har du inputs eller tankar om ämnet? Hör av dig!
Ljus
Linda


Ps. En spännande artikel om humor inom vården!

Tema: Glädje

Skribent: Linda Nihlén
 Tema: Glädje
 Redaktör: Linda Nihlén

Sprittande, pirrande, glittrande. Veckans tema är glädje.

En gudomlig inspiration, fnitterattacker eller bara en utsöndring av dopamin i hjärnan?

 Vad är glädje för dig?

På bloggen kommer det att finnas inspiration från människor som tänkt lite extra på temat, lite tips och trix och en eller två funderingar på vad glädje egentligen är.

foto: buspropp.com

Har du något att dela med dig av på temat? Maila då gärna shedo.blogg@gmail.com
Alla ord är lika viktiga!

Ljus
Linda

Ordspråk och citat om självkänsla

Skribent: Emelie Jonsson

Tema: Självkänsla

 Redaktör: Emelie Jonsson

Jag satt och googlade runt lite för att få lite inspiration och fann då många olika citat och ordspråk om självkänsla och sen några citat som är sammankopplat med självkänsla.

 Tänkte dela med mig av vad jag har hittat. Jag själv är totalt förälskad i ordspråk och citat. Kan sitta i timmar och läsa citat efter citat. Men här kommer dessa som jag hittat kring detta tema:

• "Speglar borde reflektera lite innan de kastar tillbaka spegelbilden." Jean Cocteau 
• "Man ska aldrig nedlåta sig att krypa, när man har lust att flyga högt" Helen Keller
• " En människa kan aldrig någonsin vara tillfreds utan sitt eget gillande" Mark Twain
• "Om snöret inte håller, utan går av, är det bara att försöka med ett annat snöre." Nalle Puh
• "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar." Nalle Puh

Sen har jag ett citat tatuerat i nacken som jag verkligen älskar. Det lyder" Memento Vivere" och betyder "Kom ihåg att leva" och med de orden avslutar jag dagens inlägg.

foto: privat

Självkänsla

Skribent: Emelie Jonsson
 Tema: Självkänsla
Redaktör: Emelie Jonsson

foto: umo.se

Har du en svag självkänsla? Då ska jag här ge några tips på att stärka det.
Vissa saker är tagna från Mia Törnblom och vissa tips har jag lärt mig av olika behandlare.

1. Varje kväll kan du skriva ner tre saker som varit bra med dig under dagen.
 Om du är en högpresterande person kan det lika gärna vara att du för en gång skull tog det lugnt och gjorde ingenting. Utgå från dig själv och ta med egenskaper som modig, generös, snäll, omtänksam. Många tror att de behöver vara modiga hela dagen för att kunna säga något bra om sig själva, men det räcker med en liten stund. Tänk så här: om du ställt till det i två minuter kan det kännas som en katastrof-dag, varför då inte göra två minuters bra saker till en kanondag?

2. Jämför dig inte med andra, jämför i stället med dig själv – bli gärna inspirerad av andra! Men känn dig aldrig sämre än någon annan för att de råkar kunna någonting lite bättre. Med god självkänsla slipper du känna dig sämre eller bättre som person än någon annan
3. Öva på att vara här och nu i stället för att leva i och älta det förgångna eller oroa dig för i morgon. Det enda vi kan påverka är nuet. Vi kan öva på och lära oss att njuta av livet här och nu. En del längtar bara efter fredag eller efter semestern – skit i det, gör vad du kan för att vara i nuet i stället.
4. Gör en lista där du skriver ner alla egenskaper du beundrar hos andra. Det kan vara saker som ärlighet, mod, humor, omtänksam och annat som du gillar hos andra människor. När du är klar med listan är det faktiskt så att alla egenskaper du ser där är sådana du själv skulle vilja ha eller inte tror att du har nu (men kanske faktiskt har). Börja försiktigt att föra in de här egenskaperna i ditt dagliga liv en efter en till du gjort allt på listan.

5. Fråga din omgivning vad de tycker om dig. Vad de tycker du har för bra egenskaper osv. Det
kommer stärka dig. Skriv ner vad personerna har sagt och sätt upp listan där du ser den varje dag.

6. Här är en av mina favoriter. Jag är bra - bok.
Börja med att köp en fin liten skrivbok som du sedan lägger på nattduksbordet eller där du vet att du kommer se den när du ska sova. Varje kväll innan du går och lägger dig skriver du följande:

* 3 saker du varit tacksam över under dagen t ex. tack för att jag fått lära känna en ny vän.* 3 saker som du är nöjd med dig över t ex. idag hjälpte jag en gammal dam som inte hittade i affären
* 3 saker som gjort dig glad, t ex. idag sa min kompis att jag hade ett fint armband
* 3 saker du vill be om hjälp med t ex. hjälp mig att klara av att skriva provet i skolan imorgon.
Att stärka sin självkänsla tar tid, det är ingenting som förändras över en natt. Men låt det ta tid, du kommer att tacka dig själv när du börjar sakta men säkert få grepp om din egna tro om dig själv.

foto: google.se

Vad är självkänsla?

Skribent: Emelie Jonsson

 Tema: Självkänsla

 Redaktör: Emelie Jonsson

Vad är självkänsla egentligen? Självkänsla och självförtroende brukar blandas ihop även fast det inte riktigt är samma sak. Självförtroende, det har med prestationer att göra. Hur man ser på vad man klarar av och inte klarar. Att sätta höga krav på sig själv.

Självkänslan däremot, handlar om hur man ser på vem man är innerst inne.

Om man har en bra självkänsla påverkas man inte lika mycket av vad personer i omgivningen tycker och tänker om en. Men har man en låg självkänsla kan det vara precis tvärtom. Man kan ta åt sig från små kommentarer som handlar om en själv. Det kan förstöra hela ens dag.

foto: google.se

Hur kan man märka om man har bra respektive låg självkänsla?

Här nedan kommer jag att ta upp vissa exempel:

Ens självkänsla kan vara bättre eller sämre i olika perioder i livet och den kan också vara olika stark i olika situationer. När man har bra självkänsla kan det märkas genom att man:

• känner att man har rätt att ta plats, att synas och höras och att man känner sig respekterad
• känner att man har rätt att säga både ja och nej till saker
• kan be om hjälp när man behöver
• känner att man är värd att må bra, att man sköter om sig själv och gör saker som får en att må bra
• törs stå för den man är
• kan belöna och berömma sig själv.

Men när självkänslan är svag kan det märkas genom att man:

• känner sig dålig, att man inte tycker att man är värd något
• gör saker som inte är bra för en
• undviker att umgås med andra
• försöker vara andra till lags i vänskaps- och kärleksrelationer
• inte tar plats och tar för sig i olika situationer
• blir förkrossad om man misslyckas med något man gör.

Tema: Självkänsla

Skribent: Emelie Jonsson
 Tema: Självkänsla
 Redaktör: Emelie Jonsson

Denna veckan kommer det handla om självkänsla.
Vad är självkänsla? Hur kan man stärka sina tankar om sig själv?

Jag kommer försöka reda ut det här med vad självkänsla är för något.
Hur du kan se om din självkänsla är stark eller svag. Och hur man kan göra för att stärka sin självkänsla.

Har du något att bidra med gällande detta?
Tips, eller andra tankar vad som gäller självkänsla.
Jag är väldigt tacksam för era tankar så skriv gärna ett mail till: shedo.blogg@gmail.com

Övningar i att säga nej!

Skribent: Yasmine Ejner Lind
Tema: konsten att säga NEJ!
Redaktör: Yasmine Ejner Lind

I min nuvarande behandling har jag och min psykolog + övriga behandlare haft ett oerhört fokus på att lära mig att säga nej. Då jag kom till vuxenpsykiatrin hade jag givit upp hoppet om att bearbeta mitt förflutna. Då jag tidigare väl förstått vidden av kränkningarna som pågått år efter år längre tillbaka, vände psykiatrin mig ryggen och  trauman var "ingenting som påverkat sjukdomen, det är onödigt att prata om det förflutna". Då jag kom till mitt nuvarande behandlingsteam fick jag diagnosen PTSD inom loppet av ett år, och vi påbörjade en väldigt givande behandling med delar ur många olika terapiformer. Vi arbetade med min självkänsla, försökte förhindra självskador i akuta skeden, arbetade kognitivt med tvångstankar och ångest, använde oss av samtalsterapi och gav oss in i minnen från det förflutna.

I en särskild form av övningar vi gjorde, gick jag in i minnen för att säga nej. Jag tänkte berätta om en sådan övning.

Foto: ClipArt

Jag slöt mina ögon. Tänkte blankt. K bad mig bläddra tillbaka almanackan och göra att jag befinner mig i en situation, flera år bakåt. Hon ber mig beskriva omgivningen och mina egna känslor. Hon följer mig i minnet, och jag berättar om varje steg jag tar, hur ord blir sagda och hur hjärtat tar emot slag. Jag beskriver allt som händer. Först stannar vi inte då jag snällt inhämtar alla fraser och vassa ord, utan beskriver situationen till händelsens slut. Sen backar vi tillbaka. Då jag står där - i mitten av all smärta - får jag chansen att säga det jag inte sagt i dåtid. Jag får en möjlighet att göra om situationen.

Övningarna hjälpte mig väldigt mycket. Jag fick en ny chans.

Hos min sjukgymnast har vi också arbetat, rent fysiskt, med att säga nej. Vi har märkt en oerhörd skillnad på mig från då jag började tills nu. Jag pratar högre och tydligare (ja, man hör faktiskt nästan vad jag säger, och den försiktiga, sköra rösten är försvunnen), mitt kroppsspråk är stabilare och tryggare och hela min personlighet lyser mer av "här är jag!". Jag tror sjukgymnastiken också hjälpt mig mycket. Jag tänkte beskriva en övning som bygger på det jag skrev i detta inlägg, för en lång tid sedan. 

Jag ställer mig med benen en bit isär. Den ena foten rakt fram, den andra snett åt sidan, så det blir ett mellanrum både framifrån och åt sidan. Svikta på knäna så du står stadigt, och sätt händerna i "stopp"-position framför dig. Tryck bestämt händerna framåt samtidigt som du högt och tydligt, markerande, säger "nej!" Du ska känna i hela kroppen att den säger ifrån, tänk gärna att du befinner dig i en situation du skulle behöva säga nej.  

Nu är veckan slut, och jag lämnar över till duktiga Emelie! Jag hoppas ni fått lite inspiration av vad jag hade att säga om ordet "nej"! Kom ihåg att ordet ja bara ska sägas om det är det hjärtat känner - säg aldrig ja till något som påverkar dig destruktivt negativt - då är det ordet "nej" som gäller!

Foto: Y. Ejner Lind med hjälp av ClipArt

Värme och kärlek, Yasmine

Boktips - jag finns, av Maja-Maria Henriksson

Skribent: Yasmine Ejner Lind
Tema: konsten att säga NEJ!
Redaktör: Yasmine Ejner Lind

Inom temat att våga säga nej, finns det mycket att tillgå inom musik/film/böcker. För något halvår sedan, innan en flytt, var vi i bytesboden på vår skräpstation för att lämna lite saker vi inte länge behövde. I utbyte finns det en del gamla porslinskoppar och en och annan lampa, men den största delen utgörs av gamla böcker. Helt sonika rev jag ned en bunt böcker, och i den högen hittade jag jag finns, av Maja-Maria Henriksson. Jag tänkte berätta om den här.

Detta är en självbiografisk berättelse om Johanna. Johanna är 14 år och borde göra saker som vanliga 14-åringar gör, men nu är så inte fallet. I skolan blir Johanna misshandlad av två pojkar, övergrepp rent sexuellt, fysiskt och känslomässigt. Kanske hade hon kunnat bryta sig fri. Kanske, om hon funnit stöd i vänner omkring henne. Men Johanna har inga vänner. Kanske, om hon levt i kärleksfulla hemmaförhållanden, med en mamma och pappa precis som alla andra. Men hemma blir hon inte trodd, Johanna bara hittar på. Och av sin mamma blir hon också misshandlad. Johanna fantiserar ibland om att ta sitt liv. Samtidigt känner hon att sådana som henne förtjänar inte att ta sig ut ur mörkret. Sådana som Johanna förtjänar ingen kärlek. Sådana som Johanna förtjänar inte ens att dö.

Boken grep tag om mig direkt. Jag grät Maja-Marias (Johannas) tårar, och smärtan värkte i bröstkorgen. Det är få gånger jag blivit så gripen av en bok, då jag vet hur det är, att med hela hjärtat genuint och fullständigt känna att man inte har ett värde... Men det som stannade längst efter att jag läst ut den var inte alla hennes år av fullkomlig nedbrytning. Det var då Johanna som befann sig på den nedersta botten av tårar och självförakt, ställde sig upp, som jag riktigt kände med hela mig hur jag blev ett med henne i läsande stund. Att visuellt se henne rycka tag i livet och skrika det magiska ordet nej på ett ställe man själv velat göra det då man på sitt eget sätt befann sig där... Det berör. Jag blev berörd. Och till sist grät jag av glädje.

En bok att rekommendera!

Här finns den på adlibris.se, kanske för att läsa och känna igen sig, eller till och med för att inhämta inspiration till att säga ordet nej till nuvarande nedgångar...

Värme och kärlek, Yasmine

Med ett starkt nej till mörkret, får ordet ja en annan betydelse

Skribent: Yasmine Ejner Lind
Tema: konsten att säga NEJ!
Redaktör: Yasmine Ejner Lind

Livsbejakande har jag varit från födseln, samtidigt som det blev en börda att tro gott om allt i världen. Det fanns ingen ondska, alla ville bara väl, livet ville bara väl. Idag förstår jag att jag var väldigt naiv. Och jag välkomnade allt mörker, släppte in det vind för våg, men självklart skulle det betala sig.

Foto: Y. Ejner Lind 2008

Successivt fick omständigheter och människor, väsen, mig att självmant lägga mig på marken, omedvetet. Små fraser letade sig in i  mitt huvud, etsade sig fast, och i min barnavärld fick jag det att bli sant. Det blev en vana att ge vika. Det blev en vana att matas med hårda ord och kryptiska lekar, så jag märkte det tillslut inte själv. Det blev starten på min sjukdom. Starten på många mörka år. Jag vågade aldrig säga nej. Det var inte mitt privilegium. Det var inte som såna som mig gjorde - jag intalade mig själv att ordet nej inte tillhörde mig...
Livsbejakande blev tortyr. Misshandel av själen.
Får jag låna en stol?
Självklart, den är ledig.
Får jag ta din plats i kön?
Ja, jag står gärna sist.
Får jag låna din själ?
Givetvis, den är utbytbar.
Får jag ta allt ditt livsljus med mig?
Jag släpper det gärna, du förtjänar det bättre.

Jag öppnade mitt hjärta och lät vem som helst få låna och utplåna.
Till sist hade jag ingenting kvar.
Allra minst ordet nej.
Och då gick det inte längre att börja använda det.
Då matspökena härjade släppte jag in dem.
Destruktiva tankar välkomnade jag.
Livsleda behöll jag, den mörka inre rösten lät jag tala.

Efter år av självdestruktivitet, ätstörningar, tvångstankar och ångest visste jag inte längre hur man sade ifrån. Men lika successivt som nej hade försvunnit, började ordet krypa in i min famn. Kärleken och jordens änglar försökte skaka om mig, få mig att förstå att stormen är över, det är inte ditt fel Yasmine, har aldrig varit, du måste våga säga ifrån! Någonstans började jag inse ett och annat. I och med att vården och anhöriga börjat förstå hur mitt liv hade blivit så illa, började jag bearbeta det som förut varit så självklart. Jag började förstå att även mitt privilegium var att säga nej, misshandeln av själen var inte okej, men det är över nu. Jag startade att ta kommando igen, över mitt eget liv. Jag byggde upp den sen länge sargade självkänslan och sakta men säkert lärde jag mig hur ordet nej fungerade.

Nej, jag tänker inte ställa mig sist i kön till livets paradis, jag stod faktiskt först och platsen tillhör mig.

Och då jag lärde mig ordet nej började jag se ordet ja ur en annan synvinkel.
Jag har rätten till mitt eget liv, och när jag nu börjar kunna neka mörkret...

... är det med annan medvetenhet jag säger ja till livet!

Foto: Y. Ejner Lind 2010

Värme och kärlek, Yasmine